Varsel och skak

Ovanligt målstyrt rör jag mig framåt. Följer med i mina och andras känslor utan att bli slav i sekunden.
Levandet sker dock på en annan plats än i nuet. Levandet sker i dagar bortom dessa. Närvaron är på paus.

Tar någon i min hud gör det ont och närvaron skriker och kastar sig mot väggarna så att det dånar från sin fängelsehåla.

Kärleken läggs på höglager i stora papplådor, sopas undan i skrymslen och vrår och hälls i stora bassänger på landet.

Trycket från den varslade kärleken, trycket från älskade barn och trycket från det saknade nuet är större än tryggheten i löftet om utrymmet och jaget.
Sömnen hamnar i skruvtvingen och hjärtat sprattlar hjälplöst nära upplevd drunkningsdöd.

Närvaron och hjärtat rädsleskakande hand i hand i mörkret.

Kommentarer
Postat av: Plåt

Finns väl knappast något facit till livet, men kanske lite stödtexter? Kram!

(Första och sista versen kanske t o m räcker)



Du ska tacka



Du ska tacka dina gudar,

om de tvingar dig att gå

där du inga fotspår

har att lita på.



Du ska tacka dina gudar,

om de gör all skam till din.

Du får söka tillflykt

lite längre in.



Det som hela världen dömer

reder sig ibland rätt väl.

Fågelfri var mången,

vann sin egen själ.



Den som tvingas ut i vildskog

ser med nyfödd syn på allt,

och han smakar tacksam

livets bröd och salt.



Du ska tacka dina gudar,

när de bryter bort ditt skal.

Verklighet och kärna

blir ditt enda val.



(Karin Boye)

2009-01-02 @ 10:24:59
Postat av: Brainflakes

Ja, tack!

2009-01-02 @ 12:47:31
URL: http://brainflakes.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0