Permafrost: -Tina!

Nyduschad kryper jag i säng och det är iskallt i rummet, kallt mellan lakanen och det känns som att tiden stelnar min kropp med evig permafrost.
Otåligheten river i min hud och kalendern hånler med armarna i kors och en uppsyn som säger att här finns inga kompromisser och det krökta rummet är en fin teori som inte går att få beställa ens på kredit.

Så plötsligt skjuter ord sönder en kylklamp eller två.

Otåligt väntar jag på innervåren.

Spola mig ren

Hur gör man när man slutar vilja vara empatisk fast man samtidigt måste?
Hur gör man när man inte kan sluta älska fast det vore det mest praktiska?
Eller inte vill.

Svart hjärta. Rött hjärta.
Polkagris? Fast med lakrits?
Lakrits är äckligt.


Jag vill ha ett hjärta som är kärleksrött och mer vitt.
Och så vill jag ha tillbaka min gamla gloria som jag brukade klä ut mig i.

Fast jag kan skippa glorian bara mitt hjärta blir rensköljt.

Stöld

Hur gör man när man följer en dagbok som plötsligt gör så att könshåren krullar sig och man vet att det är stöld och att man inte har frågat och att man lämnar ut någons ord som man fått förtroende att läsa...men man bara måste visa världen för att det inte får missas?

"vrider inte axlarna ur led men nästan hjärtat för att du är snygg och så lång och för att det ryser i mig när du går förbi. barnsligt omätt på din tunga slickar jag mig om läpparna för att förnimma men smaken har evaporerat sedan vi sågs sist. kom hit och brinn."

Och de egna orden är intejpade med silvertejp inuti gamla gymnastikskor med stum gummisula och odör av högstadiegympasal.

Cirkelträning

Det är ingen jäkla balans.

Mellan de svarta bromsspåren som bara tjuter och tjuter och trots att friktionen är så stor så känns det som att farten aldrig minskar och  gummit luktar bränt och mitt i alltihopa läser vi läxor och ska avslappnat försöka rädda liv.

I andra hörnet är det tyst och tomt som i en grav. Och det är så overkligt. Och tyst. Och tomt.

I tredje hörnet är det semester i skyddsrum i sagoland.

I fjärde hörnet är det semester i sköljmedelsmjuk blick, varsam ton och "ovarsam" beröring.

I femte hörnet hör jag inte vad jag jobbar med för tankarna bara tänker högt utan att tänka på arbetsuppgifterna.

I sjätte hörnet sitter controllern och räknar, räknar och räknar för att förstå hur man snärjer känslors otrygghet med siffrors flätade botten.

Sedan kommer hörnen med vänner i en lång, lång rad...och hörnen tornar upp sig och villar bort mig och allt blir bara en cirkel.


Och jag tränar att skriva 2009 och hoppet är det sista som skiljer mig från olyckan att fångas i egen bur.

En dag när jaget började i en sopkompressor.

Långsamt kom andningen igång. Raglande ställde sig de röda blodkropparna på ett smalt led för utfodring.
Krumma muskler blev skedmatade med syre och långsamt glipade ögonbrynen på persiennerna för att se vad som står på därute.
Fortfarande inga dofter.
Fortfarande en bål som är inplastad i icke-varandets rör-ej cellofan.
Vingarna ligger i ett hörn höljda i råolja. Något avkladdade med ett par pappersservetter. Det tjänar väl inget till att duscha dem rena och hänga på tork. Eller så var det orken som farit ut i dagvattnet en av dagarna med tårar strilande över nejden.
För även om övertygelsen är glasklar hänger inte orken med varje dag. Och då är det tårarna som får bryta matchen mellan de två.

Lätt förfrusna läppar och bortdomnad hud.
Med små korta märken av värme.
Ögonblick ger några sekunders själslig hållning.

Hur svårt kan man göra ett 2009?

Kvartal 1
Planera. Packa. Överleva. 18 kvadrat borg. Andas även om det är tungt. Ge ett ansikte till titeln "skiljas - men inte från barnen". Sträcka på mig. Gråta. Bli förförd. Bli arg. Låta mig ta plats. Lyssna på mitt hjärta. Ta hjälp av vänner. Sova i nytt hemma. Sova borta. Ha koll på sömnen.
Våga bli 35 utan att bli rädd.

Kvartal 2
Lyfta blicken. Skratta. Andas lättare. Älska mina barn. Planera riktigt hem. Variera sällskap. Motionera kropp eller huvud. Kort resa med sällskap. Stå stadigt. Visa kärlek. Skratta lite. Sova åtta timmar många nätter.

Kvartal 3
Några dagars lyckad sammanhängande semester. Finna riktigt hem. Gå kurs. Älska mina barn. Må bra flera dagar. Må bra utan koncentration. Våga lova små saker igen. Finna mig vara lyckligt naiv ibland. Våga älska om tillfälle ges. Skratta mer. Våga leva med gråskalor igen. Våga måla i färg.
Se människor i ögonen.

Kvartal 4
Inte kräva nirvana av mig själv. Älska mina barn. Fira nyår. Ha något att fira. Ha fast blick igen. Skratta utan att vara rädd. Leva med tro. Leva med hopp.

RSS 2.0