brainflakes

Fladdrar till med ögonlocken fast jag inte sovit. Står med utsträckt hand mot något jag såg men nu inte kan greppa. Drömmen i mitt dolda Johari passerade som en doft som passerar och väcker ett minne. Det hälper inte hur man anstränger sig, blundar, strukturerar eller tittar strängt på sig...det går inte att fokusera sig fram till att fånga ett späke som hann runt hörnet.

Eftersom strukturen, planen, modellen och logiken är det enda redskap jag har manualerna till så fortsätter jag fundera över hur jag ska leva mitt liv så att mitt mjuka spinnarkattsjag ska få en egen fåra att breda ut sig för att lapa sol, mjölk och handskalade räkor.
Nu gillar jag inte räkor och vin, men jag gillar tända ljus och människor som kan tänka men hellre känner och ja...någonslags liknelse finns där mellan raderna, runt hörnet och i ett annat fönster.

Jag vill alltid ha mer och nästan aldrig mindre. Vill inte välja mindre kaka för att få mer russin.

Stora delar av livet fortsätter framåt i X2000-fart och ungefär som Långbens husvagn på julafton i kurvorna.

Kanske ser jag på mitt liv lite för mycket som tecknad film musiksatt med lustiga ljud så fort jag backar tillbaka. Tar fel saker på fel allvar vid fel tillfälle. Bristen på vila blir bara ett hålla-upp-ögonlocken-slapstick. Grälen ackompanieras med symbaler och lustiga grimaser. Passionen töntifieras.

Mmitt liv som Disney-figur. -Det kanske kunde vara tema på en biografi.

Jag vill ha aktiveitet som vilar upp mig, vila som aktiverar mig och skratt som gurglar utan bekymmer.

Tills dess provar jag att tasstrampa och kattspinna på tomgång. -Liksom för att hålla igång fotarbetet.